Jag rekommenderar alla intresserade av evolutionsutvecklingen och massutdöenden att ta sig en titt på Ole Nielsens eminenta bloggpost om den mystiska alg-faktorn. Mycket intressant läsning som vanligt från Ole.

Ett vanligt missförstånd vad gäller dinosauriernas utdöende är att det skulle ha skett på en och samma gång. Men det är skillnad på att missförstå det hela för att man inte känner till det, en annan att skita i vad vetenskapen faktiskt säger och så bygga upp en halmgubbeargumentation kring detta likt kreationister så gärna gör. På den kreationistiska sidan Genesis.nu kan missförståndet ses beskrivet i kreationisternas egna ord:

"I Montana har en stor mängd dinosaurietänder hittats i sediment som daterats yngre än då nedslaget ska ha skett. Som vanligt i samband med teorier som "bitit sig fast" är fynden kontroversiella. Kritiker menar att tänderna har lossnat från sedimentlager äldre än där de hittats. (Det är en vanlig förklaring då man hittar fossil i "fel lager", det vill säga som inte stämmer med gängse dateringar.)"

(Jag tänker inte kommentera det här med "fel lager". Det är ett ämne värdigt en egen bloggpost en dag)

Det är förvisso inte alls konstigt att Genesis.nu missförstår förloppet, eftersom det gör faktiskt en hel del forskare också. Det är inte och har aldrig varit frågan om en total utrotning av dinosaurierna för det första. För det andra är det väldigt få, om någon alls, som påstår att det skulle ha skett direkt, oavsett om man anser att anledningen är nedslaget på Yucatanhalvön eller vulkanism i Indien. Nej vi talar om ett tidspann där vi snarare rör oss kring 15 miljoner år än några dagar efter meteoritens nedslag. Jovisst ett nedslag i den här skalan dödar massor på en och samma gång (ett år efter nedslaget) - men det är inte vad geologin visar oss skedde vid KT-gränsen. De större arterna visar i regel ett snabbt utdöende under loppet av årtionden, men flertalet mindre arter finns kvar i årmiljoner. Och förglöm ej att en hel del faktiskt överlevde till våra dagar, dvs aldrig dog ut. Vi skåningar ska omkring mitten av november trycka i oss en av dessa dinosaurier - nämligen gåsen. Det kommer troligen inte heller utrota dem skall tilläggas.

Så nej kära föreningen Genesis.nu, det finns inga problem kronologiskt med fynd av dinosaurier som är yngre än nedslaget (en halv miljon år yngre handlade det om i det här fallet). Gränsen krita-tertiär är en märklig tid, men det är en tämligen lång tid och inledningen på ett nytt klimat. En långsam process som ev kan ha inletts dramatiskt även om det faktiskt är så att massutdöendet redan påbörjades flera miljoner år tidigare när deccaplatån genomgick en rad katastrofala vulkanismsekvenser. Vi tänker oss ofta vulkanism som något som kanske håller på någon vecka. Men det beror mestadels på att vi lever i en extremt lugn tid tektoniskt. Tänk dig enorma vulkaner som håller på och sprutar ut koldioxid under flera årmiljoner så kanske det klarnar.

Och då, mitt i dessa händelser, så slår en meteor ner på Yucatan och bildar Chicxulub-kratern. Det är inget som helst att diskutera OM en meteor slog ner där som Genesis.nu antyder.

"En av dessa ligger just i Mexiko, där många tror att nedslaget skall ha skett."

Nej Genesis.nu, det är ett faktum att en meteor/asteorid slagit ner där. Impaktstrukturer i området visar tydligt på ett nedslag. De berömda cenotes i Mexiko är ett av de mer tydliga bevisen som syns utan närmre undersökning. En perfekt cirkulär formation av karstsänkhål som omgärdar nedslagsplatsen. Ett resultat av erosion av de tektoniskt påverkade sedimentära bergarterna så att erosionen av karstlandskapet underlättades där.

Men tydligare blir det vetenskapligt när man studerar petrografin på platsen. Höga halter av iridium, chockat kvarts och nedslagsbreccior återfinns på platsen. Saker som inte återfinns där det inte finns nedslag med stor kraft och massa. Punkt. Där har skett ett större nedslag även om senare tiders sedimentation har gjort att strukturen är svår att se för "blotta ögat". Men det finns ingen naturlag som säger att saker är osanna bara för att amatörer inte förstår eller ser det - vad än kreationister vill. De vill ofta ha det till att vem som helst kan säga vad som helst och så blir det lika sant som om en expert med lång erfarenhet och gedigen utbilning säger det. Kreationister är väldigt benägna att åberopa kunskapsdemokratisering när det passar deras propaganda. Desto mindre okej är det för icke kristna att tex kommentera bibeln, oavsett om man faktiskt läst det eller ej. Själv har jag både läst bibel och geologi, något i princip noll kreationister kan skryta med.

Men det intressanta i kråksången är och förblir att det är ointressant om det är ett nedslag som är den viktigaste faktorn, eller om det är flera olika, eller om det är vulkanism eller om det är en rad olika klimatologiska fenomen som verkat - eller allt på samma gång. Det är inte frågan om ett massutdöende av ALLA arter och det skedde inte över en natt heller.

Sluta missförstå. Sluta kommentera och sprid åsikter om saker ni inte VILL lära er fakta om. Det är öppet för vem som helst att läsa berörda ämnen som tex paleontologi och sedimentologi på våra universitet. Om ni nu har så mycket åsikter om det hela - prova då läsa på vad vetenskapen faktiskt säger, och inte vad ni tror eller vill att den ska säga. Jag är less att behöva bemöta den armé av halmgubbar som kreationister alltid skickar ut för vetenskapen att slåss mot.

Radikala nya teorier visar att det är fullt möjligt att så mycket som en tredjedel av alla namngivna dinosauriearter inte alls är egna arter utan yngre versioner av vuxna arter. Tex Nanotyrannus. Det får ju ses som rätt så sensationellt och besvärligt för alla som arbetar med evolutionsträd för dinosaurierna, men samtidigt logiskt då det skulle förklara bristen på just baby-fossil rätt bra. Ja, om det nu är så här, det får paleontologerna jobba vidare på.

National Geographic

På Gotland/Fårö byggdes ju alla stenbyggnader förr i världen av den lokala stenen, och den lokala stenen på Gotland/Fårö är som bekant silurisk kalksten. Jag gjorde vid två tillfällen försöket att se hur mycket fossil man kunde se i dessa byggnader. Faktum var att jag direkt kunde konstatera att ett letande aldrig behövdes. Vid tillfället tänkte jag att det skulle kunna bli ett bra bloggämne, men eftersom jag aldrig behövde leta något, utan bara gavs fossiler utan ansträngning inföll sig en viss fossilmättnad och jag förträngde ämnet tills idag. Makrofossil då såklart. Själva kalkstenen i sig är ju som bekant i stort av fossilärt ursprung, i mångt och mycket uppbyggt av fragment av större och mindre livsformer. Det finns ju såklart omkristallationer av kalcit och även "kalkslam" med i bilden såklart. Men helt fel att säga att vilken sten eller klippa som helst, eller t om hela förbannade ön består av fossil är det inte. Ja förutom stenar dittransporterade med inlandsisen. Som tex diorit/amfibolen som såklart smög sig in nere till höger under stromatoporoidén nederkant. Den gubben är inte född på Gotland utan började sin resa från Åland eller liknande.

Här kommer några bilder på temat i svartvitt eftersom jag känner mig lite Bergmansk. Vi ser hur som helst exempel på en Fårömur med en Stromatoporoidé och en kyrkoruin (Ganns ödekyrka) med en rugosakorall Ketophyllum och vad jag tror är en solitärkorall vid namn Palaeocyclus porpita.

Ytterligare lite fossilpornografi. Här kommer en välbevarad stromatoporoidé på bild. En släkting till svampen som dominerade de siluriska grundhaven, dog ut under Devonperioden och brukar kallas kattskalle eller aitel på gutniska. De var viktiga revbyggare i det Siluriska grundhavet.

Läs mer om Gotland, stromatoporoidea, fossil, Silur, kattskalle, paleontologi

Ett par gotländska fossil från Silur som jag försökt rengöra och ta makrobilder av. Nedan: Skaft från Crinoidéa i centrum (den randiga). Omgärdat av fragment av Bryozoa (det tvättsvampsliknande). Enkrona i högerkant som storleksreferens. Så här ser väldigt många färska brottsytor ut. Det går fort för erosionen att slipa ner fossilen, men har man lite tur hittar man oskadade ytor utan att ens behöva göra inverkan. Det är ju trots allt förbjudet att ge sig på den fasta berggrunden med geologiyxa.

Nedan. Närbild på svårbestämd art. Det kan vara en bryozo (fenestella), men det kan mycket väl vara en tabulatkorall Syringopora likväl. Jag lutar åt det sistnämnda men jag är inte alls säker. Det här med att identifiera fossil är faktiskt rätt svårt. De vill ju aldrig se ut som de skolboksexempel man jämför med. Fossilen är ofta små, fragmentariska eller bara ovanligt formade.

Det blir fler fossil i fler bloggposter framöver.

Andra bloggar om fossil, Gotland, silur, evolution, koraller, kalksten, paleontologi

Lite gotländska fossil in situ. Jag har en dröse fossil här hemma som ska rengöras och fotograferas senare. Jag hittade tyvärr inga sensationella saker alls. Det är väl nästan lite typiskt att man som "proffs" hittar mindre än som amatör. Jag tänkte hur som helst att det kanske kunde vara av intresse för er hur olika samma fossil kan se ut beroende på skick och brytvinkel det återfinns i. Så här rik på fossil är bergrunden på Gotland precis överallt. Faktum är ju att i princip ALL kalkbergrund är fossil, bara mer eller mindre fragmenterad.

Nedan. Troligen en genomskärning av ett Crinoidé-skaft. Dvs skölilja. Eucalyptocrinus?

På bilden nedan syns korallen Ketophyllum nere till höger. Det lilla rutnätet uppe till vänster har jag ännu ej identifierat. Förslag mottages gärna. Jag misstänker en bit korall Favosites men är allt annat än säker. Det kan även vara någon slags Bryozoa.

Här nedan syns stromatoporoidéer (det runda släta) och skaften av Ketophyllum till höger. Det ligger även en liten stump av en Crinoidé intill stromatoporoidén.

Nedan har vi lite tabulat korall iform av Favosites.

Nedan har vi en hel uppsjö med kraftigt eroderade skaftrester av vad jag misstänker är crinoidéer.

Bildkälla - Gotland, fött i grunda korallmiljöer mitt i ett tropiskt Siluriskt hav.

Gotland uppvisar en även med internationella mått mätt väldigt unik och intressant geologi. Att strosa runt på ön är en exotisk upplevelse eftersom all berggrund man ser är sedimentär och den mesta av denna en nästan obefintligt metamorferad och därmed fossilrik kalksten. Ön är en erosionsrest och i princip helt opåverkad tektonisk vilket gör att de ca 600 meter tjocka kalkstenslagren ligger som de deponerades. Endast en en-gradig lutning (som mest märks vid östkustens klinter) finns, vilket gör hela ön till ett extremt flackt landskap. Kullar, åsar och backar finns knappt att tala om.

Bergrunden utgörs primärt av silurisk kalksten (dvs 440-415 MA gammal) med de äldsta sedimenten i NV och de yngsta i SÖ (men det finns även spår av sandstenar och ordovicisk kalksten. Detta avspeglas till viss del i fossilmaterialet. Olika sorters fossil är olika vanliga i olika delar av ön även om inlandsisen har flyttat runt på de flesta fynd. Den ö vi ser idag är allt som återstår av en mycket större sedimentär avlagring från ett större hav som vid Silur befann sig omkring ekvatorn. Ger man sig ut och letar på andra platser måste man i regel borra sig ner genom yngre sediment. I Polen finns tex upp mot 3 km tjocka siluriska sediment som jämförelse. Men de är begravda under yngre sediment och inte på samma sätt exponerade vid ytan.

Den här flacka berggrunden har också lett till att nästan inga kvartära sedimentavlagringar finnes. När inlandsisen drar fram över ön så ansamlas väldigt lite sediment under isen då inga dalar eller toppar finns som sedimenten kan ansamlas kring. Det leder till en miljö där det idag på stora delar av ön bara finns centimetertjocka jordar. Perfekt miljö för karga hedväxter och tallar men värdelös för bördiga grödor och högväxande skog. Det är alltså inte så konstigt att så många bönder på ön ägnar sig åt får och inte odling. Se lite foton från Gotlands geologi i en kommande bloggpost.

Bildkälla - De olika sedimentära kalkstensmiljöerna på Gotland.

Det jag misstänkte skulle ske har skett. Hundratals kommentarer och bloggar skriver nu om en saknad länk mellan människa och apa… Både kreationistiska sidor, men även sidor som inte predikar religiösa sagor talar om en felande länk mellan människa och apa. När det är en felande länk mellan urprimater och apor, dvs i praktiken mellan lemurliknande primater och apor. Naturligtvis viktigt steg i primaternas och därmed människans evolution, men inte alls på det sättet som pöbeln nu verkar ha trott. Darwinius masillaeär en viktig urprimat, kanske den första apan. Men den är ingen länk mellan oss och apor. Den länken hittar du dryga 40 miljoner år senare och lite beroende på hur man räknar på vilka krav som krävs så finns det ett par olika kandidater. Exakt hur primatträdet ser ut kan jag inte. Det är en massa om två grenar, Haplorrhini och Strepsirrhini. Men mer än så kan jag inte utan att läsa på.

Min första reaktion när jag såg nyheten om Ida var just denna och jag skrev ju en bloggpost om det i eftermiddags innan tidningarna hade satt igång. Jag visste att folk inte skulle klara av att läsa nyheten korrekt när den presenterades på det sättet den gjordes. Jag själv förstod först inte nyheten riktigt. Dålig journalistik som just talar om en länk mellan människa och apa och inte bara religiös dumhet får ses som en av de värsta bovarna den här gången!

Kolla den religiösa dårskapen på t ex dessa sidor, inte minst i kommentarerna:

http://sanningenmastefram.wordpress.com/2009/05/19/finn-ett-fel/

http://www.apg29.se/blogg.php?artid=1681

Jag blev uppmärksammad om en flashig hemsida om en primat kallad Ida (Darwinius masillae) som levde för 47 miljoner år sen. En primat som upptäckarna bakom hävdar har en massa egenskaper som den inte borde ha. Egenskaper som ska rita om hela det evolutionära trädet för Homo sapiens.

Kan inte säga att det jag hittar på deras flashiga hemsida övertygar mig om att fyndet är ett så sensationellt fynd (och med "fyndet" får jag ju betona att vi snackar om ett 25 år gammalt fynd, som sattes samman för något år sen), inte kring det som de insinuerar iaf. De egenskaper som den tillskrivs ha, som man påstår inte finns hos några andra samtida kända primater är som jag ser det i bästa fall snarast evolutionära egenskaper som utvecklats och sedemera försvunnit igen.

Det har skett hela tiden i livets utveckling. Egenskaper kommer och går och kommer igen. Om man försöker placera in "Ida" som en missing link mellan moderna homonoider och vanliga primitivare primater av lemurtyp är blir det missvisande. Det blir sensationellt, men inte på det seriösa sättet.

Det stora värdet i den här upptäckten försvinner lite i en massa skumma insinuationer och hypeade presentationer. Värdet av fyndet ligger snarast kring hur komplett det är som skelett och inte kring några omskrivna släktträd som påverkar oss eller några grunder i Homo sapiens evolution. Det är ett fantastiskt komplett skelett med avtryck av päls och allt. Hur mycket det skriver om några träd - ja det är inte alls utrett.

Jag låter lite skeptisk. Viktigt att ni förstår vad jag är skeptisk till och inte tror att jag avfärdar fyndet som ointressant. Det gör jag inte. Jag ogillar otydlighet kring viktiga upptäckter. Det här är ett skolboksexempel på när man anlitat en PR-byrå snarare än seriösa människor. Försäljningen till pöbeln är viktigare än innehållet.

Uppdatering: Efter att jag skrev om detta dök en massa artiklar upp i svensk media (ha, jag var först!). Det var tydligen nyhetstorka eftersom media sällan bryr sig om vetenskapliga framsteg. Och det dök även om den vanliga flocken fårskalliga kreationister och började predika om hur vi ska söka förtröstan i Jesus och inte i en fossil… Så fort ordet evolution och människa nämns i samma andetag så sätter brandlarmet igång i kreationisternas tomma skallar. Och jävlar vad det låter högt med sådan rumslig akustik.

Aftonbladet Aftonbladet SvD Sydsvenskan