Åh vad jag verkligen önskar att jag hade en systemkamera. Jag har inte fått fotografera med en ordentlig kamera på flera år och det beror på att min studerandeekonomi inte direkt tillåter sådana utgifter. Jag har ju en billig kompaktkamera nu och den är duglig till mycket, men inte till allt. Den är bra för snabba oväntade saker, men inte något vidare för det man kan ha under kontroll, som tex en makrobild av något nära eller vidvinklat landskap.
Jag tror jag är Sveriges bäste kompaktkamerafotograf vid det här laget. Det säger jag lite självgott och arrogant javisst och flera tronpretendenter blev nog stötta nu då jag vet att fotografvärlden består av just många som är lättstötta i sådana frågor. Alla ser sig som bäst. Jag har iaf tvingats krama musten ur de obefintliga möjligheter för estetik som en sådan kamera har på ett sätt som nog få andra tvingats. Och inte nog med det, för de obefintliga intressanta fototillfällen jag haft de senaste åren. Att jag öht fått beröm för en enda bild är därför ett under. Eller talang? ;-)
Och nu blir det riktigt många fler minuspoäng på mitt jantelagskonto: Jag är säker på att jag skulle bli en lysande fotograf med en bra systemkamera. Nej jag är inte rudis på systemkameror. Jag har ägt en analog Canon EOS 500 med ett par objektiv, men på den tiden fotograferade jag inte så mycket, men trots det tog jag många bra bilder. Jag har inte råd med varken filmrulle eller batteri för den heller, så den får ligga i sin låda.
"Bra bilder" är såklart en smaksak - men för mig finns det en del viktiga regler: Ljuset måste vara intressant. Gärna skymning, gärna sen eftermiddag med låg sol. Gärna motljus. Gärna dimma. (Dessa ting gäller såklart inte makro). Det finns en rad gamla defekta fotoregler man faktiskt ska strunta i helt om man vill ta intressanta bilder. Kom ihåg att en del av dessa gamla regler kommer från yrkesfotografer som vill garantera sig att allt syns tydligt. De vill inte se någon själ i bilden, utan vi snackar "passfotomentalitet" nu som troligen gjort många till sämre fotografer än de annars skulle ha blivit om de vore lite mer rebelliska. Det är inte VAD du fotograferar som är viktigt, det är HUR. En bra fotograf kan få allt tråkigt skit att bli skoj, en kass kan få underverk att bli sömnpiller. Det sagt ratar jag inte alls tydlighet nu, men det kan gå överstyr med det "korrekta" fotot ibland.
Fotovinkeln är viktig och där håller jag med de etablerade. Ska du fotografera din katt eller unge? Lägg dig ner så du kommer i jämnhöjd eller ännu hellre strax under. Finns inget värre än när någon fotar sin katt ovanifrån. Det blir i regel en pälsboll eller ryggtavla. Den viktigaste detaljen är dock att man ska fotografera mycket; Ta inte EN bild på det du ska fotografera, ta FLERA. Det kan inte nog understrykas att tusen "lika" bilder skiljer sig åt på tusen sätt. Och en är alltid bättre än de andra. Idag i den digitala åldern är det inget som helst problem att ta bild efter bild på något.
Tro inte att världens bästa proffsfotografer tar en bra bild på varje sak de fotograferar - nej de gör exakt på det här sättet. De fotar 1000 bilder och slänger 999. Det är så man får fram bilden man vill ha, det finns ingen magisk förmåga.
Men det finns magisk utrustning som hjälper en till bättre bilder. Och så finns det folk som har just sån magisk utrustning, dvs fina kameror och som inte direkt utnyttjar kamerornas potential öht så bra som de tror. Folk som borde ha en kompaktkamera men som inte begriper det. Folk jag blir lite bitter över har råd att köpa fina saker, men inte sen kunna använda det ens i närheten av vad jag hade kunnat. Folk som köper en kamera för 15 papp, som sedan får ligga och samla damm för det mesta.
Jag prenumerar t ex på flera geobloggar. I nyhetsflödet ser jag hela tiden bloggposter med fotografier av div geologiska ting. De flesta av dessa foton är totalt jävla skittråkiga på ren svenska - vi snackar knappt ens funktionella bilder. Inte för att utrustningen brister (man ser ofta någon annan som fotar dem där de står och posar med sin fina systemkamera) - inte heller beror det på att miljöerna är trista - nej vi snackar Grand Canyon, gejsrar på Island, eller fantastisk amerikansk Utah-öken nu. Det finns så mycket vackert som mina amerikanska (finns inga svenska geobloggare förutom mig) geovänner besöker - men fånga det på bild kan de fan aldrig.
Nej utan för att fotografen, dvs naturvetaren, saknar all konstnärlig ådra och fotografisk talang. Tyvärr verkar det vara så med många naturvetare - de är inte direkt esteter trots att de ofta rör sig med motiv som är fantastiska. Därför hittar man nästan uteslutande de finaste geomotiven tagna av folk som inte är geologer. De kan inte geologin, men de kan fånga estetiken av geologin på bild.
Jag tror - nej jag vet - att jag hade blivit en lysande geofotograf om jag hade en ordentlig systemkamera och möjligheterna att resa runt som de har i deras miljöer. Sjutton, jag hade gjort underverk av vilken liten stenbumling eller landskap som helst. Jag behöver inte ens resa. Ge mig en systemkamera och jag får liv i varenda sten. Jag kan få hornbländet att dansa på bild eftersom jag vet vad jag ska leta efter - kombinera både geokunskaper och anständiga fotograferingskunskaper om jag bara hade utrustningen för det. Inte nog med det, jag kan en hel del om digital efterbearbetning också. Jag kan få mediokra bilder att bli bra om det behövs. Och med begränsningarna i min nuvarande utrustning behövs sannerligen just sådana kunskaper
Så, om någon där ute har en systemdigitalkamera som de vill att jag ska få - som de kanske vill att jag ska tala om här på min blogg - göra reklam för *host host* - som jag kan nyttja för att fotografera arslet av de flesta som misshandlar sina systemkameror till sketna bilder på mostrar med röda blixtögon, fula ungar eller obeskurna distansbilder på trista semestermotiv - så säg bara till. Jag ställer upp direkt och blir Sveriges förste riktige geokunnige geofotograf!
En och annan av mina alster finns även på bloggen om man bläddrar genom den. Tex i exkursionskategorin. Men det mesta finns inte här. CV i form av foton på CD kan fås vid önskemål ifall mitt skrävlande i sig inte övertygat.
Ja, jag tigger skamlöst nu. Fullt seriöst. Troligen också fullt ut fruktlöst såklart. Chansen att någon av de få som hittar min blogg också har lust att ge mig en kamera känns ganska obefintlig. Men det kostar mig bara 20 minuter av mitt liv att skriva detta och försöka, så det gör inget.
Jag slänger in lite träffstatistikhöjande länkar (för dem då), det kanske ökar på de obefintliga chanserna:
http://www.cyberphoto.se/
http://omdigitalkameror.se/
http://www.digitalkameror.se/
http://www.scandinavianphoto.se/ 2
http://www.japanphoto.se/
http://www.letsgodigital.org/se/index.html
http://www.canon.se/
http://www.nikon.se/
http://www.johnnybuchwald.com/
http://www.sony.se/
http://www.fotografiska.org/
http://bildochfoto.se/
http://www.photonatura.se/
http://www.fotosidan.se/
http://www.aifo.se/
Läs mer om Fotografering, Foto, Kamera, Kameror, Digitalkameror, Systemkameror, Tiggeri, Naturfotografering, Geofotografering