Jag läste den här artikeln och reagerade direkt på de hysteriska påståenden om att "NEs sidor om inlandsisen måste rivas ut" eftersom man funnit ca 11000 år gamla spår av människor i Tornedalen.

Det måste NE inte alls och arkeologen som intervjuas måste läsa på lite mer om det som han uttalar sig om. Javisst, det är häftigt att man har spår av människor i Tornedalen vid den här tiden, men det påverkar absolut inget alls om gällande utbredningen av inlandsisen.

Jag tittar i mina läroböcker på Weichselistidens istäcke över skandinavien och konstaterar att för 10500 år sen låg en ungefärlig gräns för inlandsisen 10talet mil in på svenska sidan om nuvarande gränsen mellan Sverige och Finland. Gränsen man har är alltså ungefärlig och är här uppe sen länge betraktad som osäker. Den kan lätt slå på 50 mil vid ett givet årtusende innan 9000 BP-år. Man saknar tydliga ändmoräner i norr och därför är gränserna osäkra - tillskillnad från i syd där vi har ändmoräner, men osäkerhet pga galna islober istället :)

Ingen isgräns som måste ritas om för norrland alltså. Bara en arkeolog som måste bildas mer om det han upphetsat basunerar om. Igår känga till fysiker, idag till arkeologer. Jag tänker visst göra mig ovän med alla. :D

Att jag inte är en vän av "sparandeprincipen" när det gäller miljöfrågor känner nog alla till. Jag får nu vatten på min kvarn i en vardagsnära fråga. Studier visar att principen om energisparande leder till snusk och ohälsa. När man förr i tiden alltid tvättade all vittvätt i 90grader, med klorin, med torktumlare, så gäller idag max 60 grader. Oftast max 40.

Fabrikanter av tyger och kläder rider på vågen och producerar textilier som inte ens tål mer än 40 graders värme. Tittar man runt numera kan man tämligen lätt hitta handdukar med en maxtemperatur för tvätt på just 40 grader. Använda handdukar, något av det mest smutsiga vi har i våra hem ska tvättas i 40 grader.

Detta är såklart en produkt av de 10 senaste årens två stora korkade trender: Billigare skit och "energisparande". Vem minns inte Ajax-reklamen för tvättmedel som var för ett par år sen med en eskimå som tvättade i ishavet. Oj så imponerade vi blev. Oj så bra.

Sunt förnuft, men framförallt vetenskapliga studier visar att detta är inte är så bra utan snarare katastrofalt. Farliga bakterier, bakteriesporer och svampsporer överlever alldeles för lätt i ett sånt här bad (de trivs t om då idealtemperaturen för dem ofta ligger kring just 40) och allt möjligt skit och smuts tvättas inte rent vad än tvättmedelstillverkaren påstår. Jaja, det luktar rent och ser rent ut, eller "fräscht" som det heter i Stockholm, då parfymerna döljer det mesta, men det är inte rent. Och med tanke på att det desinficerande klorinet används ännu mindre också (vilket man däremot rimligen också bör eftersom det är ett riktigt miljöproblem) så får vi en smutsig befolkning. Vi luktar gott, men vi har ett smutssverige pga energisparandet.

Starta upp nya kärnkraftverk och skapa billig miljövänlig el och sluta vara så naiva. Vi kan inte spara oss till ett bättre miljövänligare leverne, vi kan de facto bara spara oss till ett mycket sämre. Energisparande låter så fint med gröna ängar och "naturligt leverne"…lite som Nangiala låter gulligt för barn med dödsångest, men det är trams. Synd då att de flesta är överens om att Nangiala är just sagor, men att energisparande är realistisk politik som vi "måste genomföra". Bevare oss från miljöfanatikernas sagovärldar!

E Coli. Vän av hud. Vän av låg tvättemperatur. Septisk vid infektioner.

Det här från SACOs senaste rapport om arbetsmarknaden känns mycket bra att läsa, framförallt när man låter bli att titta på rubriken om balans och läser själva innehållet:

Geovetare
Arbetsmarknaden idag: Balans på arbetsmarknaden
Prognos 2014: Balans på arbetsmarknaden
Arbetsmarknaden varierar i hög utsträckning med geovetares olika inriktningar.
Under 2007 och 2008 förbättrades arbetsmarknaden markant för
geovetare och är nu i balans. Efterfrågan på geologer är mycket stor, inte
minst från närliggande länder som Norge. Men även utanför Europas gränser
har efterfrågan varit stor. För exempelvis naturgeografer finns inte samma
positiva arbetsmarknadsutveckling. Åldersstrukturen visar att hälften av
geovetarna är under 40 år, medan mindre än 10 procent är över 55 år. Någon
större generationsväxling är därför inte heller att räkna med. Prognosen är
balans på arbetsmarknaden om fem år. Arbetsmarknaden kännetecknas av
relativt stora skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur.
Arbetsmarknaden för geovetare har gått upp och ned de senaste åren och
prognosen är svår att göra. Arbetsmarknaden är nu i balans men det återstår
att se om det är en varaktig förbättring för hela gruppen av geovetare. Prognosens
osäkerhet uppskattas till 3 på en skala mellan 1 och 5, där 1 på skalan innebär
mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär mycket hög grad av osäkerhet.

Som "geovetare" klumpas man ju samman med naturgeografer. Att det finns överskott på dem kan man ju räkna ut så fort man ser hur många som läser på deras institution kontra vår egen. Det går lätt 10 naturgeografer i vår byggnad på varje geolog även om antalet geologistudenter på grundnivån ökade markant i höstas. Dock stannar fortfarande merparten av alla geovetare på grundnivå (bachelor-examen) eftersom det trots allt är ett rätt dramatiskt hopp i svårighet från grundkurser till master. Hur många svenska geologimasters-examina blir färdiga i Lund varje år? 2-3? Merparten som läser mastersexamina i Sverige i Lund är från andra länder och vänder hem direkt efter avklarad kurs och kan därför inte räknas. Det är inte många nya svenska geologer på mastersnivå i Skåne varje år. Merparten av dem är förövrigt kvartärgeologer, vilket gör att det självklart kommer finnas en brist på framförallt berggrundsgeologer.

Som 37åring när jag är klar med min utbildning behöver jag ha en arbetsmarknad som står på den arbetssökandes sida. Jag är nämligen fullt medveten om att jag inte är så ung längre och jag tackar och tar emot för vad jag än erbjuds. Jag kommer troligen också behöva flytta från mitt kära Lund. Kanske från mitt kära skåne. Egentligen borde jag sluta blogga. Sluta göra reklam för ämnet geologi. Jag borde tänka mycket mer själviskt på mina egna karriärsmöjligheter då jag med den här bloggen skapar mig konkurrens. Tro inte att jag inte seriöst överväger det faktiskt på dessa grunder. Nej jag skojar inte. Inga beslut är dock fattade.

Sydsvenskan

Nej, det här är ingen bloggpost om vad granit är, det här är en bloggpost om just sådana typer av frågor.

Det är ju så idag att skolorna bevisligen lär ungdomar att kräva svar på allting, vilket är bra. Det är bra att man ställer frågan och ifrågasätter eftersom dogmer ofta ha styrt oss. All god vetenskap vilar tveklöst på ett kritiskt tänkande. Men problemet är (förutom att alla auktoriteter inte alls ljuger eller sysslar med dogmer såklart) att all kunskap inte kan förklaras kort och enkelt. Och om man då försöker så kommer det tveklöst uppstå frågetecken och kvalitétsbrister. Utifrån detta argument kan man faktiskt ifrågasätta varför det öht finns lexikon i många fall.

I princip kan man förklara t ex hur granit bildas på två sätt. Ett kort och förenklat sätt som är så kort och förenklat att det egentligen inte förklarar något alls. Som tex NEs artikel på granit:

"grani´t, bergart vars mineralkorn ligger likformigt fördelade i bergmassan och som därför blir kornig eller prickig; oftast grå eller röd i ljusa nyanser. De flesta graniter har bildats genom smältning av jordskorpans bergarter. Granit har värde som bl.a. byggnads-, kant- och gatsten."

Den där beskrivningen säger precis inget alls om vad granit är. Det där stämmer lika mycket in på en dacit, granit, diorit eller t om sandsten. Den första meningen är ju korrekt, men i sig säger den ("vars mineralkorn ligger likformigt fördelade i bergmassan") inget alls som är helt unikt för graniten och därmed kan det förvilla totalt om man tror att det särskiljer graniten från andra bergarter. Men jag är inte så säker på att jag med ett par meningars skulle göra ett så mycket bättre jobb. Man skulle så lätt springa iväg med orden för att kunna förklara varje del.

Vi lever i ett kunskapssamhälle där kunskap ska förmedlas snabbt och konkret likt en stirrig MTV-video. Om det inte går så blir folk skeptiska. Skolan borde lära ungdomar tålamod i kunskapssökandet snarare. Så att de förstår VARFÖR man egentligen inte förstår vad en granit är innan man läst geologi på universitet under ett par års tid. Om ens då. Jag är tämligen säker på att min professor i berggrundsgeologi, som är en expert på just graniter, skulle vara den första att säga hur svårt och besvärligt det är att förklara vad granit är och att det fortfarande finns frågetecken.

Problemet är alltså inte att NE inte förklarar vad en granit är på ett bra sätt. Problemet är att folk idag (skolungdomar) inte förstår varför NE inte kan förklara vad granit är med ett par raders text. Jag kan inte förklara det bra, och jag ska ju så smått börja föreställa en expert på sånt här. Nåja, iaf om ca 2 år.

Se det här som en balansering av min tidigare arga bloggpost där jag kritiserade NE. Nu ger jag dem visst försvar för sina korta artiklar, om man bortser från det faktum att man lika gärna kan tolka den här bloggposten som att lexikon med NEs artikellängder är totalt meningslösa.

Bild. Vångagranit. En felsisk magmatisk bergart från norra skåne med en ålder på ca 1-1.5 miljarder år. Bildad i magmakammare på några mils djup. Frameroderad och upplyft genom tektonik till jordytan numera. Innehåller kvarts, biotit, alkalifältspat, plagioklas. Den visar på lätt gnejsisk lineation, vilket tyder på en stark strukturell och metamorfos påverkan. …typ…

Idag kom någon till min blogg via google på frasen "vilken kristall ska jag ha för att påverka det logiska sinnet".

Geologen svarar: En grön Monoclin 2/m Cummingtonite (Fe₂Mg₅Si₈O₂₂(OH)₂) torde fungera bäst, fast bara på söndagar jämna veckor, helst när det är fullmåne och att man är i brunst.

Är det inte för jävla sorgligt att man t om som 30+ fortfarande känner av behovet att kuva nörden i sig i andras sällskap. T om i sällskap med folk som ska föreställa likasinnade?

Som geologistudent känner jag ofta för att plocka och vända på alla möjliga stenar. Att frossa i geologi som världens största sten-nörd helt enkelt. Slicka på stenar. Hamra sönder klippor. Sniffa på volatila gaser. Bära hem hundratals kilo fossil till vardagsrummet.

Men man håller igen i sällskap av andra. Ibland när jag skulle vilja krypa runt bland klipporna och ta en miljon makrobilder så låter jag bli för jag får för mig att det skulle "vara för mycket". T om i sällskap av andra geologistudenter på exkursion. Om jag läser geologi, varför ska jag då försöka låtsas som att jag inte är sten-nörd? Jag menar, den som läser geologi och verkligen inte gillar stenar, det är ju DEN som har ett problem i sällskapet, inte jag som är besatt av dem. Så vad fan sysslar jag med? Ingen aning.

Jag tror att många resonerar som jag och att så fort någon "vågar" börjar krypa runt med luppen på bergshällen och släppa den "coola, ointresserade, vaddå, titta på stenarna frivilligt"-attityden så gör många det.

Men inte alla, för visst finns dem där i varje geologiklass, det "coola ointresserade folket". De som läser ämnet, men som faktiskt inte verkar vara riktiga sten-nördar. De som troligen lika gärna hade kunnat läst något annat och mer läser det här av en slump än av verklig sten-passion.

Det är inget snack om saken att det säkert finns folk som på pur disciplin och intelligens kan ta sig igenom vilken utbildning som helst, som tex att bli geolog. Men frågan är hur bra geologer sådana människor blir? Nog sjutton är någon med passion för ett ämne alltid att föredra framför någon som inte bryr sig, eller kanske t om skulle vilja göra annat.

Jag tror dock att geologin är otroligt befriad från den här typen av "coola ointresserade människor" överlag jämfört med många andra ämnen. Hur många läser tex inte till läkare, ekonom eller jurist för att det liksom hör till i familjens förväntans-register.

Så blir alla dessa individer också bara mediokra gråa möss inom sina fält. Jag lovar. Jaja, det är möjligt att de blir superrika. Men de kommer aldrig att bidra till ämenas utveckling. De är nämligen inte nördar inom sina fält. Nej det är folk med passion för karriär, men knappast för ämnet de jobbar med.

Passion. Inte karriär.

Äntligen är kursen i naturresursgeologi över. Kul kurs, dock var det ett skittrist slutmoment med en obefintligt handledd rapportskrivning i MKB (men stooora krav visade det sig när vi fick reda på resultatet!) som definitivt drar ner omdömet på kursen som helhet.

På tisdag börjar jag ny kurs. Men i huvudsak ska jag nu då ta itu med mitt exjobb äntligen. Det är prioriterat nu resten av höstterminen och de kurser jag ska läsa, i bland annat "mark och deponi" (nu) och "medicinsk geologi" (i december) ska jag ta itu med i mån av tid.

Så nu dagarna innan ska jag försöka påbörja att skriva på exjobbet. Jag har massor med labbarbete att göra på geobiten, men innan dess kan jag ju ta itu med arkeologibiten av mitt exjobb. Där ska jag ju "bara" läsa lite och sammanställa läget kring båtyxekulturen. Bit kaka… eller något.

Jag vet ju vad jag ska göra på jullovet så att säga. Äta rödkål, klä granen och stressanalysera labbdata på ett säkerligen hysteriskt försenat exjobb.

Ett vanligt missförstånd vad gäller dinosauriernas utdöende är att det skulle ha skett på en och samma gång. Men det är skillnad på att missförstå det hela för att man inte känner till det, en annan att skita i vad vetenskapen faktiskt säger och så bygga upp en halmgubbeargumentation kring detta likt kreationister så gärna gör. På den kreationistiska sidan Genesis.nu kan missförståndet ses beskrivet i kreationisternas egna ord:

"I Montana har en stor mängd dinosaurietänder hittats i sediment som daterats yngre än då nedslaget ska ha skett. Som vanligt i samband med teorier som "bitit sig fast" är fynden kontroversiella. Kritiker menar att tänderna har lossnat från sedimentlager äldre än där de hittats. (Det är en vanlig förklaring då man hittar fossil i "fel lager", det vill säga som inte stämmer med gängse dateringar.)"

(Jag tänker inte kommentera det här med "fel lager". Det är ett ämne värdigt en egen bloggpost en dag)

Det är förvisso inte alls konstigt att Genesis.nu missförstår förloppet, eftersom det gör faktiskt en hel del forskare också. Det är inte och har aldrig varit frågan om en total utrotning av dinosaurierna för det första. För det andra är det väldigt få, om någon alls, som påstår att det skulle ha skett direkt, oavsett om man anser att anledningen är nedslaget på Yucatanhalvön eller vulkanism i Indien. Nej vi talar om ett tidspann där vi snarare rör oss kring 15 miljoner år än några dagar efter meteoritens nedslag. Jovisst ett nedslag i den här skalan dödar massor på en och samma gång (ett år efter nedslaget) - men det är inte vad geologin visar oss skedde vid KT-gränsen. De större arterna visar i regel ett snabbt utdöende under loppet av årtionden, men flertalet mindre arter finns kvar i årmiljoner. Och förglöm ej att en hel del faktiskt överlevde till våra dagar, dvs aldrig dog ut. Vi skåningar ska omkring mitten av november trycka i oss en av dessa dinosaurier - nämligen gåsen. Det kommer troligen inte heller utrota dem skall tilläggas.

Så nej kära föreningen Genesis.nu, det finns inga problem kronologiskt med fynd av dinosaurier som är yngre än nedslaget (en halv miljon år yngre handlade det om i det här fallet). Gränsen krita-tertiär är en märklig tid, men det är en tämligen lång tid och inledningen på ett nytt klimat. En långsam process som ev kan ha inletts dramatiskt även om det faktiskt är så att massutdöendet redan påbörjades flera miljoner år tidigare när deccaplatån genomgick en rad katastrofala vulkanismsekvenser. Vi tänker oss ofta vulkanism som något som kanske håller på någon vecka. Men det beror mestadels på att vi lever i en extremt lugn tid tektoniskt. Tänk dig enorma vulkaner som håller på och sprutar ut koldioxid under flera årmiljoner så kanske det klarnar.

Och då, mitt i dessa händelser, så slår en meteor ner på Yucatan och bildar Chicxulub-kratern. Det är inget som helst att diskutera OM en meteor slog ner där som Genesis.nu antyder.

"En av dessa ligger just i Mexiko, där många tror att nedslaget skall ha skett."

Nej Genesis.nu, det är ett faktum att en meteor/asteorid slagit ner där. Impaktstrukturer i området visar tydligt på ett nedslag. De berömda cenotes i Mexiko är ett av de mer tydliga bevisen som syns utan närmre undersökning. En perfekt cirkulär formation av karstsänkhål som omgärdar nedslagsplatsen. Ett resultat av erosion av de tektoniskt påverkade sedimentära bergarterna så att erosionen av karstlandskapet underlättades där.

Men tydligare blir det vetenskapligt när man studerar petrografin på platsen. Höga halter av iridium, chockat kvarts och nedslagsbreccior återfinns på platsen. Saker som inte återfinns där det inte finns nedslag med stor kraft och massa. Punkt. Där har skett ett större nedslag även om senare tiders sedimentation har gjort att strukturen är svår att se för "blotta ögat". Men det finns ingen naturlag som säger att saker är osanna bara för att amatörer inte förstår eller ser det - vad än kreationister vill. De vill ofta ha det till att vem som helst kan säga vad som helst och så blir det lika sant som om en expert med lång erfarenhet och gedigen utbilning säger det. Kreationister är väldigt benägna att åberopa kunskapsdemokratisering när det passar deras propaganda. Desto mindre okej är det för icke kristna att tex kommentera bibeln, oavsett om man faktiskt läst det eller ej. Själv har jag både läst bibel och geologi, något i princip noll kreationister kan skryta med.

Men det intressanta i kråksången är och förblir att det är ointressant om det är ett nedslag som är den viktigaste faktorn, eller om det är flera olika, eller om det är vulkanism eller om det är en rad olika klimatologiska fenomen som verkat - eller allt på samma gång. Det är inte frågan om ett massutdöende av ALLA arter och det skedde inte över en natt heller.

Sluta missförstå. Sluta kommentera och sprid åsikter om saker ni inte VILL lära er fakta om. Det är öppet för vem som helst att läsa berörda ämnen som tex paleontologi och sedimentologi på våra universitet. Om ni nu har så mycket åsikter om det hela - prova då läsa på vad vetenskapen faktiskt säger, och inte vad ni tror eller vill att den ska säga. Jag är less att behöva bemöta den armé av halmgubbar som kreationister alltid skickar ut för vetenskapen att slåss mot.

Jag tittar ibland i loggen för bloggens besöksstatistik och ser från vilka sidor folk kommer in här. Merparten kommer på sökord via google. Det börjar byggas upp mycket på geosökfraser numera. Vilket både är kul och läskigt samtidigt eftersom jag på intet sätt kan kvalitetsgarantera att det jag påstår alltid är helt sant. Å andra sidan vet jag att det står fullt med tveksamheter i saker som NE också så det kanske inte gör så mycket om jag slarvar då jag inte utger mig för att vara en källa till sanningar. Folk måste lära sig läsa med urskiljningsförmåga kring när något är fakta eller när något är en åsikt. Det borde vara lättare här än på NE.

Sökorden har många ggr gett mig inspiration till ämnen faktiskt. Återkommande frågor som folk ställer inte minst. Bara det att folk STÄLLER frågor i google upphör aldrig att förvåna mig förövrigt… "Vad är granit" må vara något som man faktiskt kan hitta ordagrant, men ibland ställer folk så uppenbara skol/plugg-relaterade frågor i långa meningar att de omöjligt kommer kunna hitta något bra. Dvs, ska man söka på vad granit är måste man tänka efter lite HUR man söker i google. Nu är ju dagens sökmotorer smarta, men man kan ändå missa bra saker om man inte kan använda booleanska operandtermer tex.

Sen kan sökningarna som lett fram till min blogg också avslöja för mig att det finns folk där ute, troligen lärare då som ställt frågan till elever, som inte själva vet vad de talar om. Idag hade jag frasen: "vars hittar man rundhällar i landskapet".

Vilket troligen bygger på myten att rundhällar tillkommer i kustmiljö "av vågor och vatten", vilket de öht inte alls gör då de helt uppkommer som ett resultat av inlandsisens mekaniska slipning av berggrunden och därmed finns överallt i landskapet där det finns lämplig berggrund och där isen har kunnat komma åt. Anledningen till att vi ser mycket av rundhällar i tex skärgården är för att berggrunden där är exponerad på ett sätt den inte är överallt inåt landet där moräner och jordar täcker mycket. Du hittar gott om rundhällar mitt inne i småland om du bara lyckas leta dig igenom skog och mark. Dock finns det inte mycket rundhällar i skåne eller på gotland, eftersom här är sedimentär berggrund dominerande. Enkelt, men ack så lätt att bygga upp missförstånd kring för småskolelärare som knappt ens gått översiktskurser i relaterade ämnen. Grundskolan… undrar hur mycket skit folk inte lär sig där ibland… Som jag tex som fick hån och tillrättavisning när jag påstod i 4e klass att det fanns däggdjur som la ägg. "Det vet väl alla att alla däggdjur föder levande ungar". Inte heller hjälpte det att jag berättade vilka. Det var "påhitt". Lägg märke till hur sånt här då sätter sina uppenbara spår. Man kommer ihåg sånt här, men frågan är om man lägger märke till när man inte själv kände till verkligheten och läraren påstod något som man svalde. Ju mer man pluggar, desto mer inser man att de där lärarna man hade och respekterade för deras kunskaper i grundskolan - ofta var sorgligt okunniga i de ämnen de undervisade i och att de ofta fyllde i luckorna med egna åsikter.

Sånt här ser jag dagligen resultatet av på min bloggs logg - uppenbara elever som söker efter saker som lärare missförstått. Stackars dem. Stackars mig. Stackars mänsklighet.

Ovan. En kul, men egentligen väldigt defekt förklaring av vad "ren" vetenskap är och duger till.

En sak jag funderar över är just fenomenet matematik som en vetenskap. Här måste vi ta ställning till vad naturvetenskapen är och dess syfte. Det handlar ju om att beskriva och förstå universum och i detta är matematiken ett viktigt instrument för att kunna skapa struktur och förståelig objektiv kommunikation mellan vetenskapsmannen och studieobjektet - men framförallt mellan olika vetenskapsmän och sedemera allmänheten. Matematiken kodefierar vetenskapen kan man säga. Formler och beräkningar beskriver och förklarar verkliga eller hypotetiska fenomen. Vilken tyngd har jag på ekvatorn jämfört med på nordpolen. Osv.

Men när matematiken helt särskiljs från andra naturvetenskaper, när den inte längre har kopplingar till kemi, biologi, ekonomi, geologi, astronomi, statistik och inte minst fysik. Vad är den då? Då är den inte längre ett instrument - utan en egen vetenskap. Det kan ju jämföras med hur fysik både kan vara ett helt eget fält och ett verktyg inom tex geologi, medans fysiken i sin tur bygger på matematiska delar. Den berömda renhetspyramiden så som strippen ovan ungefär också skildrar den.

En populär sak bland vänner av matematik är därför att sätta matematiken på en slags piedestal som den renaste och mest fundamentala vetenskapen (Det brukar presenteras i stil med kemi-fysik-matte, tripp trapp trull). Man bygger sig en pyramid av "renhet" där man då som sagt om vi tar geologin kanske har följande "renhetskedja" med det mest rena först och det minst rena sist (matte, fysik, kemi, geokemi, geologi), där man då i princip antyder att allt, även den mjukaste humanioran, kan skalas ner till matematik.

Det här vänder jag mig oerhört mycket emot och det handlar inte om anvundsjuka nu, utan om det faktum att det är förenklingar som gränsar till rena fel. Matte är ett fundamentalt VERKTYG inom tex geologin, ett SPRÅK, men det är inte det samma som att man kan beskriva allt inom geologin med matte och fortfarande få ut begriplig vetenskap - eller ens vetenskap alls.

Du kan säkerligen beskriva varenda kemisk och fysisk process bakom bildandet av tex en granit i matematiska formler. Men om du inte har en "legend" till vad de olika variablerna är och definierar som befinner sig på en fysik, kemi eller geologi-nivå så blir det bara en massa beräkningar utan koppling till verkligheten.

Så när man säger att matematiken är fundamentet i all naturvetenskap så gör man det väldigt förenklat för sig. Då i princip gör man om en bok till en massa bokstäver och ord, eller rättare sagt, då är boken helt beskriven i sitt innehåll om man gör om kemin bakom färget och pappret, fysiken bakom kemin, och sen matten som förklarar fysiken. Då kan man helt beskriva en bok, vad den är, med matte om dess alla beståndsdelar, enligt den här logiken.

Jag vill egentligen inte klanka ner på matematiken som "egen" vetenskap. Jag är fullt medveten om att tusentals smarta människor kan skapa, problematisera och lösa matematiska beräkningar helt utan koppling till exempel. Tex att 1+1=2. Det är dock mycket tveksamt om det blir av vetenskapligt värde om man aldrig någonsin kan använda sig av formeln i någon tillämpning. (Vilket man såklart kan i det här fallet). Jag vill inte säga att man inte ska syssla med sånt här heller, för jag är medveten om att även om vi inte nu idag kan komma på användningsområden för matematiska teorem, så kan det komma nytta av det i framtiden. Utan min poäng kretsar helt kring det absurda i att påstå att "allt är matematik, och därför är andra vetenskaper sämre och orenare".

För det är inte praktiskt eller kognitivt möjligt att förklara och beskriva vad en granit är, så att det kommer mänskligheten till gagn med bara matematik utan tillämpning, eller en slags "legend" som beskrivning av vad det är matematiken formulerar. Därför är det öht tveksamt om man kan göra en slags renhetspyramid inom vetenskap.

Man kan också bli lite filosofisk i det hela och kräva att matematiken ska kunna definiera sig själv matematiskt, om den nu verkligen är fundamentet för allt i universum. Då blir det genast (iaf för mig) lite mer tydligt att matte på egen hand, för egen skull, mer är ett instrument för kommunikation och beskrivning, än grunden för allt kunnande om universum. Matte är kanske det mest fundamentala kommunikationsspråket för allt, men det är inte det samma som att det är det bästa, eller ens begripligt.

Så den enda renhetspyramid jag accepterar är en kommunikativ sådan. Matte är kommunikativt rent, men det är inte fundamentet för det som tex geologin kan förklara bäst för oss.

Det finns säkert folk här som fortfarande inte håller med mig. Så låt mig då fälla in den sista kritiken jag har mot den förlovade matematiken: Om jag hittar en granit på marken så kan jag identifiera den visuellt på någon sekund, helt baserat på visuella geologiska parametrar som jag införskaffat mig genom erfarenhet. Försöker du göra om dessa parametrar till matematik så kommer du få sitta ett par tusen generationer för att beskriva samma sten totalt och säkerställa det jag kunde identifera med "oren" geologi på loppet av sekunder. Matten är "ren" - men den är extremt opraktisk.

Förstår jag en boks innehåll bättre om jag kan se matematiken bakom molekylerna i tryckfärgen eller hur de kanske beskriver geometrin bakom en bokstav? Nej det skulle iaf inte jag påstå.

Matte - rent - men "rent" har inte alls det vetenskapliga värde som den tecknade strippen förenklat skildrar. Du kan inte förklara det sociologiska fenomen ger oss kunskapsmässigt med matte - även fast du säkerligen kan det. Det är inte så enkelt som att en bok är matten bakom trycksvärtans fysikaliska egenskaper. Man ser inte nödvändigtvis skogen om man detaljstuderar ett träd.

Även om skogen som helhet såklart kan beskrivas matematiskt - så är denna "rena" kommunikation extremt omständig och opraktisk - och därmed av föga vetenskapligt värde. Alla naturvetare lär sig att sträva mot det objektiva. Och matten är det mest objektiva lär man sig - men som sagt - är renhet den enda parametern som definierar vad god naturvetenskap alltså är? Jag tycker inte det och jag hoppas att någon där ute förstår min invändning.