Vad är det som gör det lite speciellt att läsa i en stad som Lund? Festande och sånt finns ju överallt, så det är knappast den enda anledningen även om det för många yngre studenter troligen är en viktig sådan. Nej det är snarare anorna som skiljer Lund från valfritt lärosäte (förutom Uppsala). Som ett av Sveriges äldsta lärosäten (beroende på hur man räknar in gamla universitet i Tyskland och Finland som vi en gång förvaltade, och om man räknar in Studium generale så blir det t om allra äldst!) är Lunds universitet en plats med tveklös historia. Och räknar man in hela staden Lunds historia blir miljön på många sätt som ett levande museum där anekdoter och legender finns i vartenda hörn.

Anorna. Traditionerna. Känslan av sekler av studier och vetenskap. Allt detta är subjektiva känslor som kan bidra till inspirationen för både forskare och student.

Allt detta kräver också visuell stimulans i form av just anrika byggnader och miljöer att vistas i. Visst är det bekvämt att läsa i en modern AC-kontrollerad lokal, det förstår väl jag med. Men jag föredrar knarriga dragiga gamla föreläsningssalar där generationers studieångest etsat sig fast i väggarna bakom porträtt av gamla dekaner och lektorer vars namn väldigt få idag kommer ihåg. Sådana miljöer är som en rökig Islay-whisky, något som är lite svårare att ta till sig än en blended whisky, men i längden blir det mycket lättare att förälska sig i det på ett större djup.

Det är därför fanimig en skandal att universitetsledningen i Lund vill flytta den filosofiska institutionen från de fantastiska lokalerna i det nästan 500 år gamla kungshuset till något 1960tals-bjäfs med märklig/obefintlig argumentation till stöd. Sådana beslut kan bara komma från folk som saknar den akademiska känslan, eftersom de inte ens upplevde den när de studerade själva en gång (vilket vi får hoppas att de alla gjort om de bestämmer över ett universitet). Folk som kanske skolade sig utomsocknes på något så förfärligt traditionslöst och själslöst som t ex Blekinge tekniska högskola. Folk som inte borde bestämma över Lunds universitet helt enkelt.

Missförstå mig inte nu, självklart ska det undervisas i aktuell forskning och självklart ska studenterna ha tillgång till den mest moderna utrustningen, men det finns inget som säger att man inte kan kombinera historia med framtid och inte bara överge det historiska så här skamlöst.

Det här SKA vara en plats där dammet ligger tjockt i lokalerna. Framförallt för filosofiska teoretiska ämnen som faktiskt inte kräver moderna lokalers bekvämligheter utan snarare mår bra av historisk inspiration och kontemplation.

Det här med att "effektivisera" utan hänsyn till känslan av traditioner och historia påminner allt för väl om den politik som fördes på 1960talet då historiska statskärnor revs istället för att renoveras och folk trycktes samman i miljonprojektens förorter med massdepression och segregation som resultat. Gråsossementalitet när den är som allra minst mänsklig helt enkelt. Det här är måhända inte lika dramatiskt, men det är ändå trots det ett symptom på något mycket otrevligt som jag med många andra hade hoppats på skulle vara utrotat år 2009. Men icke.

Sydsvenskan