Förövrigt, apropå förra ämnet, vill jag säga följande som jag som sagt tagit upp innan: Låt oss säga att vi får rymdfärder till Månen eller Mars. Måtte de skicka minst två geologer med på varje expedition eftersom en sådan färd tveklöst är primärt en geologisk upptäcksresa. En sedimentolog som kan förstå och se alla sedimentologiska fenomen och en berggrundsgeolog som kan förstå och se petrologiska och mineralogiska fenomen - de två huvudsakliga fälten inom geologi där expertis kring båda inte existerar. Geologi är inte ett fält - det är i grunden två separata även om många försöker överbrygga klyftan numera.

Jag har redan påpekat det innan - ett foto av ett berg kan inte ersätta en geologs ögon på det samma i fältet - den som tror annat förstår väldigt lite om geologi faktiskt. En svag skillnad i färgnyans kan ignoreras av ett otränat öga. Ett tektoniskt veck kan förbises. En skillnad i hur sedimenten beter sig vid fysisk kontakt missas. En för platsen ovanligt formad sten kan missas helt för någon som ser "gråstenar" överallt. Kort sagt, en amatör kan absolut inte ersätta en expert. Lika lite kan en robot heller göra det eftersom den saknar människans förmåga att anpassa sig efter det oväntade. Och tyvärr - en berggrundsgeolog kanske inte ser den märkliga sedimentologiska struktur i sandstenen som en sedimentolog gör. Och en sedimentolog kanske inte förstår att tolka märkliga bergarters betydelse. Två geologer alltså.

Självklart ska vi även ha de bästa piloterna i fortsättningen. Men om vi åker för att undersöka något som är ren geologi - måste geologer få följa med och ta stor plats. Man skickar väl inte bilen på reparation till sin tandläkare eller hur? Varför skicka piloter att då försöka hitta rätt sorts geologi? Nej rätt man på rätt plats. Måtte framtidens planetexpeditioner hysa mindre prestige och mer kompetens. Färre jocks, fler nördar.

Låt oss säga att vi skickar 10 astronaturer till Mars. Det är kanske i högsta taget räknat, men det vore ett ideal som är lätt att räkna på. Två geologer, tre piloter, en läkare, två ingenjörer, två astrofysiker vore rimligare. Alla då utvalda och tränade i mycket mer än sina expertisområden. Alla vältränade. Alla psykologiskt lämpade för uppgiften. Ev byter man ut någon av ingenjörerna eller fysikerna mot någon som kan förmedla upplevelsen för mänskligheten. Dvs en expert på ordet eller konst.

Kommer vi få se den perfekta expeditionen? Nej, det kommer vi inte eftersom det perfekta knappast kan uppstå i händerna på något som styrs av total inkompetens - dvs politiker.

Bilden nedan visar tydligt vilka märkliga militära pojkaktiga ideal som råder kring rymdforskningen. Man är en slags tuff stridspilot först och främst. Forskare sekundärt - om alls! Man ska passa för pojkrummets väggar lika bra som en bild på Michael Jordan. Inte en tankens hjälte, utan en handlingens.

Det är rätt lite som skiljer rymdfärdernas estetik idag från kalla krigets erövrande ideal. Rymden ska erövras, inte utforskas. Det gällde till fullo 1969. Det gäller märkligt nog än idag även om det blivit bättre - vilket påverkar synen på astronautens roll och kompetens.

Det är en av anledningarna till att Star Trek troligen blev populärt i alla bildade kretsar. Som motvikt mot de militära idealen visades där en mänsklig rymdforskning som styrdes och sköttes av folk som var forskare primärt och krigare sekundärt. Nördarnas revansch mot the jocks även om man för att kunna sälja serien till så många som möjligt ändå fick infoga massor av jocks i seriens alla spinnoffs. Men hur man än gjorde i serien för att trycka in "vanliga" människor, dvs jocks, så tvingades man alltid ge dem nördarnas kompetens. Dvs idealet om teoretiska kunskaper bestod.

Det kan man kanske inte säga om verklighetens rymdforskning. Förvånansvärt många astronauter saknar högre akademisk kompetens - utan många är faktiskt "bara" piloter än idag. Pga att idealen inte alls kretsar kring forskaren, utan kring krigaren. En astronaut är en pilot först och främst - så är det bara.