Det heter ofta att det är ganska onödigt att skicka med människor på expeditioner ut i rymden. Många ifrågasätter iaf det och det verkar florera en åsikt att det mesta kan genomföras av fjärrstyrda maskiner. Man vill antyda att människans sinnen så att säga mest behövs för att ge en poetisk uppfattning om det hela. Jag har t om sett astronomer uttrycka åsikten.

Det stämmer över huvud taget inte när det kommer till geologin - vilket är ett bra tecken på att många inte begriper hur geologi, inklusive geologin om andra världar än vår egen fungerar. Geologi är nämligen akut kopplat till det visuella och improvisationsförmåga. Du kan inte ta borrprover av sand eller berggrund och på kemisk väg bestämma vad du hittar på plats. Alla med grundläggande kunskaper i mineralogi vet om att 90% av bedömningen sker kring en optisk analys av det man ser. En "godtycklig" analys där kemin mellan två olika sorters berggrund kan vara 100% identisk, men kristallstrukturen uppvisar någon sorts egenhet som gör att enormt viktiga skillnader går förlorade om man bara kan analysera ett porrprov. Det krävs tunnslip helt enkelt där kristallerna är oskadade.

Sen skulle man kunna tänka sig att man i teorin ganska lätt kunde göra ett tunnslip på plats och skicka polarisationsmikroskopiska foton till Jorden - men att göra ett tunnslip är än så länge något som ligger på hantverksnivå. Maskiner fixar inte det på ett bra sätt på egen hand. Det är fumligt, det är pyssligt, det är något som kräver övning. Kanske om 20-40 år så.. men väldigt lite tyder på att maskiner på egen hand skulle klara av det. Att kunna bedöma var som är bästa platsen för att ta slipet ur en stuff tex.. Det ligger mycket "känsla" kring det faktiskt.

Sen kommer vi till en punkt där den mänskliga geologen lätt överglänser den finaste maskin. Förmågan att se större strukturer och samband. Där kan maskiner öht inte ens komma i närheten idag. Sprickors mönster, subtila färgnyansskillnader och formationer och annat som indikerar på viktig aktivitet är helt enkelt sådant som människans öga är oöverträffat på att fånga in i fält oavsett hur bra kamera man än använder.

Den här klassiska bilden ovan är ett sådant exempel på något man gärna hade varit på plats för att studera som geolog. Bilden avslöjar "mörkare" eoliska (vindskapade) sandstensformationer med tydliga långsträckta eoliska dynstrukturer (den mjuka lineationen) som är uppspruckna av nedslaget (eller möjligen av erosion, det skulle man kunna se på plats med blotta ögat). Men det övre ljusare mer horisontellt linjerade lagret av sandsten uppvisar egenheter som är betydligt osäkrare och är allt annat än tydligt eoliska. Diskordanser och andra erosionsmönster är svåra att avgöra från foton. På plats skulle man kunna se hur dynerna i sandstenen är formade - och därmed tex kunna avgöra om vatten var med! Och ur vetenskaplig synvinkel kan få säga annat än att det är jävligt intressant att ta reda på om en sanddyna på Mars, som ligger ovanpå en eolisk sanddyna är skapad av vind eller vatten - eller hur? Vinkeln på hur stratigrafins lager förhåller sig till horisonten skulle också kunna säga en hel del, både om nedslaget och om tektoniken fungerar på Mars.

En vacker dag kommer säkert fjärrstyrda sonder och robotar kunna insamla all data vi behöver - ersätta våra fantastiska sinnen och vår improvisationsförmåga - men den dagen är verkligen inte här ännu och därför behövs det människor på våra rymdexpeditioner. Att påstå något annat är faktiskt bara okunskap om geologi. Och studiet av andra världars egenskaper ÄR geologi. Jag är ofta förvånad över att det alltid bara är astronomer som får uttala sig som experter om andra världar i media och politik - när det trots allt inte alls är deras expertis egentligen. Vad kan en astronom om A och B-ripplar? Nej just det, inte jättemycket - varför är det då deras expertis om "vad som behövs för framtidens rymdforskning" som man då primärt vänder sig till? Jag är ledsen att behöva klanka ner på astronomer nu, jag älskar astronomi - men det stör mig lite att de får så mycket att säga till om i allt vad som har med vetenskap i rymden att göra.  Debatten om huruvida vi ska sända människor till Mars/månen/andra världar eller fler sonder i all evighet hade vi öht inte ens haft om man frågade geologer istället.

Javisst, det är sjukt mycket dyrare att skicka människor än sonder - men datan vi skulle insamla skulle också vara sjukt mycket säkrare, bättre och användbar. Så ska vi utforska rymden öht (vilket vi såklart ska om jag får bestämma) är det kanske på tiden att det sker utan halvmesyrer.

Jag tar en ordentlig resa till Mars med ett par geologer i besättningen framför 100 med robotsonder ALLA ggr ur vetenskaplig synvinkel - så frågan är om det ens är en kostnadsfråga egentligen eller bara en NASA-dogm att det är bättre att skicka en massa billiga och "säkra" sonder.