Ett av miljontals kärr som ligger där i skogen mitt i vägen för geologistudenter på bergartskateringskurs.

Jag är tillbaka med skavsår, myggbett och en miljard krämpor och jag kan meddela att Blekinge faktiskt HAR djungler vilket jag oskuldsfullt skämtade om inför resan dit. Det är troligen Sveriges mest snårskogiga landskap med en kombination av lite för mycket saker på en och samma gång helt enkelt. Jag kan inte tänka mig att något kan vara mer svårt att röra sig i än Blekinges kombinationer av träsk, branta klippor, moränstensfält och nästan ogenomträngliga risiga barr och lövskogar.

Detta i sällskap med broms, älgar, vildsvin, fästingar och inte minst mygg. Man kommer inte därifrån utan stukade fötter, miljontals rivsår, blåsor, skavsår, solsvedd panna och en hel del träningsvärk i princip hela kroppen, där jag personligen har träningsvärk PÅ träningsvärk i flera dimensioner, men det kan troligen mest bero på att jag väger 40 kg mer än vad min BMI-idealvikt säger. Jag har hursomhelst tappat minst 2 kg på den här veckan, detta trots att jag ätit och druckit med stor apit.

Att navigera sig fram vad som troligen sammantaget kan ha varit en mil om dagen (svårt att veta exakt när man går kors och tvärs flera km), från 0800-1700 i fyra dagar, i den här terrängen är som rena survival-trippen. Och nej, tro inte att vi fick lägga oss och sova direkt när vi kom hem, nej för då skulle man arbeta med själva rapporten flertalet timmar in på kvällen… Geology Bootcamp med andra ord.

Norrländska jätteskogar pyttsan… Norra Blekinges emigrant-trakter kring Backaryd är kanske inte klassisk 20mila-skogsvildmark, men det kompenserar kvantitet i eländig terräng med kvalitet… ja, om man kan tolka eländig terräng som något högkvalitativt. Det är fan inte konstigt att alla emigrerade därifrån. Det är fantastiskt idylliskt och vackert, men hur någon har kunnat leva av marken där är för mig helt obegripligt. Det här är en plats där man har en sommarstuga, inte en plats för självhushåll.

Nej jag klagar inte,jag beklagar mig bara lite, jag vet att jag har det bättre än de flesta andra. Jag får vandra runt i naturen i min utbildning liksom… rätt svårslaget. Även om det är rätt lite tid till att njuta när man sysslar med kartering, vilket jag ska visa i kommande bloggposter.

Betydligt fler bloggposter i ämnet kommer de närmsta dagarna alltså, liksom respons på kommentarer jag fått in.