Det är mycket snack om CO2 i klimatsammanhang. Desto mindre snackar man om hur förändringar i smutspartiklar, H20 (i gasform i atmosfären) och CH4 (metan) påverkar klimatet. Lite för mycket fokus i populärmedia har legat kring CO2.

Just metan, en mer än 20 ggr potentare växthusgas än CO2 sägs det nästan aldrig något om. Den stora anledningen till det är ju att halterna av metan inte direkt påverkas av människan på samma sätt som vi kan påverka CO2, mer än att vi kan få naturen att frigöra en massa genom att värma upp permafrostsområden. Våra kossor är rätt marginella i jämförelse med utsläppen från tundror tex.

Metanets potenta växthusförmåga gör det till en otrevlig gynnare. Den följer också inte exakt samma kurva som CO2 alltid. Därför är de senaste 2 årens globala ökning egentligen mer intressant än förändringar i CO2-halten. Enkel logik säger nämligen att när permafrosten minskar i omfattning (och det gör den) så måste all metan ta vägen någonstans och detta någonstans är primärt atmosfären. Studier av tidigare varma perioder i tex Eem-perioden för 120 000 år sen innan senaste glacialen (Weichsel) visar på att de stora temperaturökningarna alltid sker i just med epicentrum i Sibirien, just där som det faktiskt är allra mest olämpligt att det börjar tina för mycket. Ödets nyck kan man säga. Det ska bli intressant att titta åter på dessa (fortsatta) kurvor om 10 år, för då vet vi med större säkerhet vad de större mönstren är och konsekvenserna.

Jag tror som sagt inte att vi kan påverka det hela till det bättre ändå, så det här med att panikagera och förbjuda kossor tex är inget jag vill se.