Här är en intressant bloggpost om hur läget är för undervisning om evolutionen i muslimska länder generellt, även om artikeln specifikt tar upp just Pakistan som exempel så är den troligen representativ.

Pervez A. Hoodbhoy, a prominent atomic physicist at Quaid-e-Azam University in Pakistan, said that when he gave lectures covering the sweep of cosmological history from the Big Bang to the evolution of life on Earth, the audience listened without objection to most of it. “Everything is O.K. until the apes stand up,” Dr. Hoodbhoy said.

Mentioning human evolution led to near riots, and he had to be escorted out. “That’s the one thing that will never be possible to bridge,” he said. “Your lineage is what determines your worth.”

Det intressanta är att även om fundamentalister i dessa länder aldrig någonsin varit vänner av evolutionsteorin, så har läget tydligen förvärrats radikalt de senaste årtiondena eftersom fundisarnas makt ökat astronomiskt. Det komiska är att om man tar upp det här med muslimer så brukar man få höra att "ja men så länge vi inte går in på just det där med människans evolution så är islam kompatibelt med all vetenskap".

Bokstavstroende islam och vetenskap går inte samman. Man kan nämligen inte sålla väck de delar som inte passar med koranen och tro att man inte då påvisat ett enormt problem i kompabiliteten totalt. Om man undantar EN art så tappar evolutionen sin validitet. Och om evolutionen inte existerar, då faller vetenskapsgrenarna på rad.

När det gäller vetenskap behöver man inte tro på alla teorier som dyker upp. Men evolutionsteorin är inte en liten del av vetenskapen, det är ingen liten bakgata i biologin, nej den är en av de mer fundamentala för flertalet discipliner. Islam är inte kompatibelt med vetenskap så länge man försöker utesluta delar av vetenskapens viktigaste delar. Det kan inga koranverser i världen ändra på utan det är först när en religiös accepterar att religionens urkunder inte alls ska besvara sådana frågor som kompabilitet är möjligt. Så länge Koranens ord är betraktade som ofelbara ord och sanningar rakt från en gud och så länge Homo sapiens ska uteslutas från vetenskapliga förklaringar, är islam inte det minsta kompatibelt med vetenskapen.

Islams apologeter har på senare år kämpat hårt med hemsidor och propaganda där man försöker påvisa att Koranen inte bara är kompatibel med vetenskapen, den innehåller i princip alla vetenskapliga påståenden. Allt detta är såklart i bästa fall extremt godtyckligt, men i de flesta fall en ren lögn. Koranen innehåller samma hellenistiska tankegångar som fanns överallt på den här tiden. Inget nytt under solen alltså. Ingen ära åt Koranen. Inget bevis för gudomliga ord på den punkten.

Och den innehåller inte ett enda ord som möjliggör en mänsklig evolution. Så när muslimer försöker låtsas som att allt är lugnt mellan vetenskapen och koranen bara för att muslimer kan läsa till ingenjörer, bli läkare eller annat som bygger på vetenskap, så är det fortfarande en selektiv kompabilitet det handlar om där man helt enkelt struntar i vissa delar. 

Det sker enormt lite vetenskapliga upptäckter och framsteg i muslimska länder. Det gäller även rika muslimska länder så den ekonomiska variabeln håller inte att skylla på. Det gäller även muslimska länder med väl utvecklat skolsystem. Nobelpristagare i naturvetenskap från dessa länder lär vi inte få se någonsin troligen.

Det beror just på att man egentligen inte lär sig förstå vetenskap eller vetenskapligt tänkande - utan en utvald och censurerad del där själva ifrågasättande-processen som all vetenskap vilar på utesluts och ersätts med dogmatism. Dvs man lär sig en rad fakta precis som vi gör, men inte processen bakom hur fakta och teori tas fram genom att en fråga ställs. Hur fungerar X egentligen? Resultatet av ett äktenskap mellan fundamentalism och vetenskap är just denna sammanblandning av begreppen faktainlärning och vetenskapliga frågeställningar. En total 100%ig stagnation av den vetenskapliga utvecklingen blir då resultatet helt enkelt.

Människor som inte ens kan se en bild av sin profet, än mindre lyssna på en föreläsning om mänsklig evolution, utan att bli mordiska är knappast förmögna att kunna hantera ett vetenskapligt tänkande (mer än illusionsmässigt som jag påvisade ovan). Vi i västvärlden dras med våra kunskapsfientliga problem där "tycka" likställs med vetenskap, men de är nog rätt så marginella i jämförelse med de fundamentala problem som religiösa fanatiker i muslimska länder alltid kommer ha med vetenskapens viktigaste variabler: Den totalt fria tanken och den totala rätten att ifrågasätta precis allt. I den muslimska världen snackar vi ju inte bara en bristande respekt för skillnaden mellan åsikt och teori, här snackar vi ju om kontroll av teorier vilket är sju resor värre. Dumhet kan nog vetenskapen alltid bekämpa, men rena tankeförbud är desto svårare.

Islam är varken i teorin eller i praktiken kompatibelt med vetenskap. Koranen och det faktum att religionen i sig går mot ökad fundamentalism och snarast minskad liberalteologi gör det smått skrattretande att höra hur kompatibel Islam är med vetenskapen. Man går ju inte ens i rätt riktning för att kunna lyckas med det. (Tips: rätt riktning är alltså inte att anpassa vetenskapen efter religionen utan alltid tvärtom)

Jag gav mig ut på utflykt till naturreservatet Rövarekulan i centrala Skåne. Hade lite förhoppningar om att få kunna leta fossil i skifferlagren som fanns där ute. Det visade sig rätt fort inte vara möjligt. Dels var skiffret ju på andra sidan en mycket våt bäck, dels var det fullt med familjer på utflykt som knappast hade uppskattat åsynen eller ljudet av en geolog som hamrade sönder klippväggen. Folk är så känsliga med sånt i naturreservat. Så det hela utvecklade sig till en härlig höstpromenad istället. Och det var ju inte direkt sämre egentligen med tanke på hur löjligt vackert Skåne är en solig höstdag. Jag har verkligen inget gemensamt med folk som ogillar hösten. Verkligen inget. Lite foton från utflykten.

Kidsen idag drömmer om att få jobba på Google och Ikea… Snacka om lågflygande drömmar. Tänk att få jobba som exogeolog på NASA säger jag! Här har ni fantastiska bilder från Ares I-X-projektet.

Hittade följande kommentarer på nätet angående kostnaden för rymdprojekt och NASA. 

To those that complain about costs:

Amount U.S. spends on alcohol (according to google): $166 Billion

NASA Budget (according to wikipedia): $17.2 Billion

That’s only 0.55% of the government’s budget, or half a penny for every dollar of taxes that you pay. It’s amazing they do so much with (relatively) so little.

Är det inte för jävla sorgligt att man t om som 30+ fortfarande känner av behovet att kuva nörden i sig i andras sällskap. T om i sällskap med folk som ska föreställa likasinnade?

Som geologistudent känner jag ofta för att plocka och vända på alla möjliga stenar. Att frossa i geologi som världens största sten-nörd helt enkelt. Slicka på stenar. Hamra sönder klippor. Sniffa på volatila gaser. Bära hem hundratals kilo fossil till vardagsrummet.

Men man håller igen i sällskap av andra. Ibland när jag skulle vilja krypa runt bland klipporna och ta en miljon makrobilder så låter jag bli för jag får för mig att det skulle "vara för mycket". T om i sällskap av andra geologistudenter på exkursion. Om jag läser geologi, varför ska jag då försöka låtsas som att jag inte är sten-nörd? Jag menar, den som läser geologi och verkligen inte gillar stenar, det är ju DEN som har ett problem i sällskapet, inte jag som är besatt av dem. Så vad fan sysslar jag med? Ingen aning.

Jag tror att många resonerar som jag och att så fort någon "vågar" börjar krypa runt med luppen på bergshällen och släppa den "coola, ointresserade, vaddå, titta på stenarna frivilligt"-attityden så gör många det.

Men inte alla, för visst finns dem där i varje geologiklass, det "coola ointresserade folket". De som läser ämnet, men som faktiskt inte verkar vara riktiga sten-nördar. De som troligen lika gärna hade kunnat läst något annat och mer läser det här av en slump än av verklig sten-passion.

Det är inget snack om saken att det säkert finns folk som på pur disciplin och intelligens kan ta sig igenom vilken utbildning som helst, som tex att bli geolog. Men frågan är hur bra geologer sådana människor blir? Nog sjutton är någon med passion för ett ämne alltid att föredra framför någon som inte bryr sig, eller kanske t om skulle vilja göra annat.

Jag tror dock att geologin är otroligt befriad från den här typen av "coola ointresserade människor" överlag jämfört med många andra ämnen. Hur många läser tex inte till läkare, ekonom eller jurist för att det liksom hör till i familjens förväntans-register.

Så blir alla dessa individer också bara mediokra gråa möss inom sina fält. Jag lovar. Jaja, det är möjligt att de blir superrika. Men de kommer aldrig att bidra till ämenas utveckling. De är nämligen inte nördar inom sina fält. Nej det är folk med passion för karriär, men knappast för ämnet de jobbar med.

Passion. Inte karriär.

Det var länge sen jag bjöd på en google earth-utmaning. Vi börjar med en enkel. Vilken svensk ort är det vi ser på bilden?

Äntligen är kursen i naturresursgeologi över. Kul kurs, dock var det ett skittrist slutmoment med en obefintligt handledd rapportskrivning i MKB (men stooora krav visade det sig när vi fick reda på resultatet!) som definitivt drar ner omdömet på kursen som helhet.

På tisdag börjar jag ny kurs. Men i huvudsak ska jag nu då ta itu med mitt exjobb äntligen. Det är prioriterat nu resten av höstterminen och de kurser jag ska läsa, i bland annat "mark och deponi" (nu) och "medicinsk geologi" (i december) ska jag ta itu med i mån av tid.

Så nu dagarna innan ska jag försöka påbörja att skriva på exjobbet. Jag har massor med labbarbete att göra på geobiten, men innan dess kan jag ju ta itu med arkeologibiten av mitt exjobb. Där ska jag ju "bara" läsa lite och sammanställa läget kring båtyxekulturen. Bit kaka… eller något.

Jag vet ju vad jag ska göra på jullovet så att säga. Äta rödkål, klä granen och stressanalysera labbdata på ett säkerligen hysteriskt försenat exjobb.

Jag är vän av vetenskapligt tänkande. Och när folk säger att "vetenskapen kan inte förklara allt" så blir jag bara precis irriterad. Folk som säger så säger så för att de känner sig hotade. De har en identitet och en världsbild som de inte vill ändra på. Det handlar mycket mer om dessa psykologiska faktorer än att vetenskapen skulle vara oförmögen att kunna förklara allt. Och nej, det faktum att den inte alls kan det idag är inte det samma som att den aldrig kommer kunna det. Hela poängen med vetenskap är just att den hela tiden utvecklas med nya svar och nya frågor. Det är möjligt att den en gång i en avlägsen framtid börjar få slut på nya frågor och ha gott om svar, men vi är verkligen inte där idag. Allt handlar alltså om möjligheten till att kunna besvara. Är det möjligt för vetenskapen att besvara frågan. Där är svaret, vad jag kan komma på, aldrig nej. Rent filosofiska frågeställningar uteslutna då - jag åsyftar saker som "vad är spöken" osv nu. Just de frågor där folk brukar säga "vetenskapen har inte alla svar". Ni förstår vad jag menar säkert.

Trots detta inser jag att vetenskapen (som den ser ut idag) inte alls kan svara på allting(!) Då menar jag inte mysterier, religionsfenomen och spökerier - dessa ting kan den visst svara på, eller det finns iaf inget som omöjliggör det - nej jag talar om något så grundläggande som juridik, där vetenskapen gör allt större intåg, utan att allt nödvändigtvis blir bättre alla ggr. Visst är det jättebra att vi idag kan identifiera brottslingar med DNA-teknik tex. Det är jättebra att vi har vetenskapligt framtagna gärningsmannaprofiler. Det är utmärkt att teknik, kemi, fysik, biologi, arkeologi osv idag kan underlätta rättsarbetet.

Men sker detta helt problemfritt? Nej, för det sker på bekostnad av gamla metoder som faktiskt tjänar ett utmärkt syfte. Att fälla någon idag för mord utan rättstekniska bevis är svårt om ens möjligt. Det ska mycket till för att man ska kunna fälla en brottsling på basis av vittnesmål alena.

I detta finns förutom misstro mot folks vittnesmål (vilket såklart kan vara berättigat, men tveklöst också kommer utpeka fullt korrekta vittnesmål som felaktiga) ett avståndstagande från "common sense".

Vetenskapen skyr vittnesmål och instinkter som bevis för vetenskapligheter - med all rätt - men i fallet med brottslighet kan detta subjektiva ibland vara allt man har att tillgå.

Kalle ser Lisa mörda Sven. För 100 år sen skulle man prövat om Kalle var ett pålitligt vittne och dömt efter det (och då med den tidens enfald tyvärr säkert dömt alla man inte tyckte var propra nog). Tänker man helt vetenskapligt kring det så tycker man direkt att det är opålitligt eftersom vetenskapens fulaste ord (med all rätt) är just subjektivitet. Jorden är inte platt för att Kalle säger det enligt vetenskapen - det måste kunna bevisas objektivt. Men Lisa är mördaren eftersom Kalle säger det. Kalle såg det.

Problemet är oundvikligen en fråga på pålitlighet. Och hur långt man än vrider och vänder på det så kommer det förbli subjektivt så länge inga andra bevis finns än vittnesmålet.

Jag är säker på att många människor tycker att då ska Lisa släppas fri också. Jag delar inte den uppfattningen. Även om det paradoxalt nog är så att det man sysslar med i rättegångssalar ofta är viktigare än de teser som skrivs i vetenskapliga artiklar så måste bevisbördan där alltid kunna hysa möjligheten att det subjektiva bör räcka. Vittnesmålet + motiv + den anklagades person, sätt, agerande och alibi bör alltid kunna räcka för fällande dom.

Om det inte vore så, så skulle miljoner brottslingar världen över gå fria. Vi måste kunna fortsätta döma brottslingar som inte lämnar rättstekniska spår efter sig. Om folk faktiskt ser att någon begår ett brott, om personen har motiv och saknar alibi - då ska det också räcka för att kunna fälla. Vi kan inte släppa ut en massa brottslingar på gatan i rädsla för att råka fälla någon oskyldig. Men just eftersom det alltid kommer vara lite osäkert om det saknas rättstekniska "objektiva" bevis - så får man ju heller aldrig tex tillämpa dödstraff.

Jag rekommenderar alla intresserade av evolutionsutvecklingen och massutdöenden att ta sig en titt på Ole Nielsens eminenta bloggpost om den mystiska alg-faktorn. Mycket intressant läsning som vanligt från Ole.

Det är rätt underhållande att läsa igenom Genesis.nu alla påhitt och ideer och deras FAQ är för mig som geovetare extra underhållande eftersom den är så innovativ i sina "lösningar". Nja, om vi ska vara ärliga är det mesta vi ser memes som sprids i den kreationistiska sfären. Någon någonstans påstår något, sen sprids detta som en löpeld tills upphovsmannen är omöjlig att spåra. Vi kan ju ta följande fantastiska förklaring på istiden (som man alltså inser är svår att bortförklara existensen av) eftersom det är något jag personligen inte sett någon annanstans.

"Hur kan istiderna kan ha hunnits med på bara några tusen år? När slutade den senaste istiden i så fall?

Istiden kan ha varat bara några få hundra år. Allting beror på klimatologiska förhållanden. Före syndafloden var jordens klimat och väldshaven varmare p g a det skyddande ånghöljet. När det skyddande ånghöljet störtade ner trängde kylan från rymden ner till jordytan. P g a den relativt höga temperaturen i världshaven blev det en hög avdunstring som resulterade i stora nederbördsmängder. På polarområden föll nederbörden som snö, och bara under några få århundraden bildades de väldiga inlandsisarna.

När de klimatologiska förhållandena åter stabiliserade sig, började temperaturen på jorden stiga. Isen började smälta och vattennivån i världshaven började stiga. Landområden som hade täckts av inlandsisen började också återhämta sig.

Den senaste istiden har kanske inte slutat än! Förresten har det enligt skapelsemodellen bara funnits en istid, den som följde efter syndafloden. Det är från den istiden vi ser spår av i vår natur och berggrund.

Vesa Annala"

Kära Vesa, din presentation av hur istiden kunde ske dramatiskt fort är smått fantastisk. Tycker mig känna igen den lite från filmen The day after tomorrow bakom tankarna? Problemet med påståendet om en extremt snabbt avkyld jord får sägas vara (åtminstone) tvådelat.

Vi kan börja med de fysikaliska/meterologiska problemen. Så en dramatisk nedkylning sker av atmosfären alltså. På så sätt skulle det bildas massor av vattenånga som därmed skulle utfällas som snö över polerna enligt den här hypotesen (alltså rör sig atmosfären i det här scenariot). Det finns dock ett rätt stort problem med det påståendet Vela eftersom du beskriver något som både bygger på att atmosfären rör sig som idag med cirkulation efter corrioliseffekten och atmosfärscellerna och samtidigt beskriver en kontinuerlig process där luft inte strömmar till som motverkar det hela.

För det första fungerar inte avkylning av vatten på det där sättet i en luftstilla miljö. Om du har en bytta med varmt vatten och utsätter den för mycket kall luft så kommer den troligen alstra rätt mycket dimma omgående. Dimma - inte nederbörd. Nederbörd blir det först när det stigit tillräckligt mycket, och det kan det bara göra så länge det finns drivande energi för ett stigande. Det är en väsentlig skillnad på när värmestrålning värmer vatten och skapar avdunstning till atmosfären och när kallluft kommer in över varm luft/mark. Processen är väldigt ineffektiv (om än dramatisk under ett par sekunder) och förutom det så motarbetar den sig själv direkt eftersom den stigande vattenångan skulle motverka den fallande kallluften - det sker alltså en automatisk neutralisering. Det är ungefär det vi ser i kallluftsfronten (även om corioliseffekten och solinstrålningen också skapar fler variabler där), därav all åska som uppstår när luftmassorna stiger snabbt. Det skulle ganska snabbt helt enkelt ta död på sig självt och nedkylningen skulle upphöra pga enkla fysikaliska regler kring hur luftpaket beter sig. Utan en förflyttning av luftmassan, så skulle det tillslut bildas dimma precis som när en varmfront glider in över nedkylda områden. Och om vi tänker oss att vi har atmosfärscirkulation (vilket vi måste om vi påstår att det faller snö på polerna när haven utsätts för kallluft) så måste vi även variabler kring att luftcirkulationen skulle motverka ett "kallras" beaktas.

Och om vi då bortser från dessa problem så uppstår genast ett annat scenario. Havsytan skulle rimligen förr eller senare faktiskt frysa till även om systemet då alltså inte tog död på sig pga dimman. Det krävs inte många veckors kall luft för att hav fryser till. Och när det fryser till, då upphör obönhörligen avdunstningen direkt och systemet tar på så sätt absolut död på sig. Det är därför som det inte får bli för kallt i de områden som producerar det som sen faller som snö vid "polerna" (nu är det inte där inlandsisarna byggs till alls, men det kan vi väl låta Vesa få tro så länge)

Vi har även ett annat stort bekymmer med det här och det tidsspannet. Vi vet utifrån mätningar av landsänkningen/stigningen (alltså den isostatiska effekten) i Sverige och hur erosionen av berggrunden ser ut att inlandsisen hade en viss tjocklek. Det är tämligen irrelevant ifall det "snöade som fan", det tar fortfarande enormt med tid att bygga upp 2 km tjock is med nederbörd, beräkningar talar om 3 dm isväxt per år (och det är ett jävla snöande vill jag lova dig med tanke på hur mycket snö det krävs för att skapa 3 dm is pga kompaktionseffekten). Det är 3 meter på 10 år. Det är 30 meter på 100 år. Det är 300 meter på 1000 år och det är 1.5 km på 50 000 år. Enkel matte Vesa. Enkel.

Ett annat problem med detta är att atmosfärscirkulationen skulle rubbas av en enorm mängd avdunstning och ökad nederbörd. Det skulle alltså inte dröja länge innan snöfallen sker i samma trakter som avdunstningen. Detta beroende på att det är atmosfärsceller som gör att nederbörd från ekvatorn kan falla vid polerna. Dessa drivs av solinstrålningen vid ekvatorn. Och om det helt plötsligt är en massa vattenånga i luften i form av snö - då lovar jag dig att cirkulationen rätt fort skulle upphöra också. Det skulle innebära att vi tämligen omgående inte fick all nederbörd koncentrerad över epicentrum för glaciärområdena (som ligger 65 grader nord/syd och inte vid polerna). Det enda som kan hålla igång en isuppbyggande nederbörd vid 65 grader nord är om processen är tillräckligt långsam. Går det för fort är det snarare mer något som liknar "snowball earth"-scenariot vi får se. Dvs en helt tillfryst jord. Här lovar jag dig att Noa skulle få svårt att segla. Och tiden det tar för detta att tina upp är åtskilliga miljoner år. Återigen är det enkel matematik om vi inte påstår att lufttempen helt plötsligt bara blev 200 grader celcius för att fader gud gör det så. Men då skulle allt liv också dö.

Vi vet alltså att det tar tid för isen att smälta bort, flera tusen år, även om det sker fortare än vad vetenskapen har kommit fram till så krävs det tid. Du kan nämligen inte gärna föreslå vilka temperaturer som helst och sen påstå att livet på jorden skulle ha överlevt detta, dvs nu är vi inne på den andra delen av problemen. Låt oss säga att vi höjde medeltempen på jorden med femtio grader. Det är väldigt få arter, om några alls, som skulle överleva detta. För att smälta bort 2 km is, som täcker hela skandinavien och Kanada under loppet av några hundra år eller vad det nu är ni tror det skedde på, så krävs sådana lufttemperaturer. En solig julidag i "Stockholm" och termometern skulle visa +80 grader istället för +30. Vid +60 dör de flesta bakterier som referens för hur varmt det är. Och jag har då heller inte spekulerat i dessa dramatiska nedkylningstemperaturer som ni talar om, men vi bör väl snacka om -100 grader eller vad menar ni? Vad överlever det hade ni tänkt er? Hade Noak högteknologisk isolering för djuren på arken? Problemen hopar sig, logiken existerar inte och Occhams rakhyvel är totalt bortglömd när man resonerar som du gör Vesa. Det kan dock bero på att du faktiskt inte har en aning om vad det är du har så många åsikter kring. Inte ens grundläggande förståelse för hur atmosfärer fungerar faktiskt.

Men allt går kanske med våld vilja och vaselin. Även att bryta alla kända regler som naturen beter sig efter. Eller som ni säger: Bara man tror på gud så behöver man inte tro på något annat när man är osäker. Allra minst några dumma naturlagar. Ni säger det ju själva på er sida (det ni kallar uniformism i citatet nedan). Hur vetenskapen, framförallt geovetenskapen är så dum som tror att bara för att något är på ett sätt idag, så måste det ha varit på samma sätt alltid. Ja hujeda mig så dumt att tro det och inte vara "öppen" för tankar om att allt precis lika gärna kan ha följt andra fullständigt hypotetiska och godtyckliga regler bara vi vrider tillbaka klockan lite. Usch så trångsynt javisst. Mycket mer vidsynt att istället utgå från att allt man inte kan kombinera med bibeln måste isåfall vara falskt eller feltolkat. Mycket vidsynt verkligen. Retorik är fundamentet som all kreationism och skapelsetro utgår ifrån. Igår, idag och tyvärr även imorgon.

Föreningen Genesis säger även följande om existensen av flera istider:

"Det finns starka och faktabaserade skäl att tro att jorden varit med om en istid. Däremot finns inga direkt faktabaserade orsaker att tro på flera istider. De som gör detta (vilket är de flesta geologer) gör ett grundantagande som brukar kallas uniformism. En uniformist menar att de processer vi kan se på jorden idag "alltid" har sett mer eller mindre likadana ut. "Nutiden är nyckeln till forntiden" brukar man säga. Med ett uniformistiskt antagande, och med antagande att jorden är mycket gammal, finns skäl att tro på flera istider. Men observera att dessa skäl baseras på antaganden (uniformism och gammal jord) och inte på fakta eller observationer. Som bibliskt skapelsetroende finns inga skäl att tro på mer än en istid."

Det är oerhört enkelt att observera flera kvartära istider i landskapet. Så allt Anders säger är i princip bara okunskap. Vid randen av en inlandsis, dvs där den når sitt maximum, eller bara stannar upp en längre tid bildas ändmoräner. En slags åsar med distinkt profil vid genomskärning. Varje istid har nått olika långt. Den sista istiden, Weichsel som geologin kallar den, har således sin ändmorän den med. Längre än så nådde den inte.

Den här lilla (uselt lilla) bilden visar olika istiders ismaximum över specifikt västeuropa. Notera hur de korsar varandra.

Nu är det ju så att man kan se andra ändmoräner som man klassificerar som äldre på ännu större utbredning. Alltså vid tex en äldre istid då isen faktiskt täckte ett större område. Den inte helt obegåvade människan kan ju då säga att dessa ändmoräner också skulle kunna komma från Weichsel. Men det som visar på att de inte gör det är att de trots allt inte alls är konsekvent större utan samtidigt som utstreckningen på isen är större på en del områden, så var den mindre på andra. Alltså korsar ändmoränerna varandra, alltså finns det bara två förklaringar som håller: Att samma is växte och krympte och växte igen flera hundra mil eller att det är frågan om två helt olika nedisningar. Det sista styrks även av att ändmoränerna faktiskt går att datera. I de som man betraktar som yngre finns gott om organiskt material - i de äldre inget. Även erosionen ser olika ut och de äldre är inte oväntat eroderade därefter. Du kan även hitta andra spår, som att moräner av olika ålder ligger på varandra. I en morän har du material från berggrunden helt enkelt. Dvs geokemin visar oss moränens ursprung. Om du då hittar på samma plats, ovan respektive under varandra, olika sorters morän, med olika sorters ursprung geokemiskt - tja då kan de inte gärna ha hamnat där i en lagerföljd efter vartannat utan två mycket olika glacialförlopp kronologiskt och utbredningsmässigt måste ha skett Man kan nämligen utifrån moränen avgöra isriktningar, något som är oerhört viktigt för just iskantsområdena där isen alltid rör sig mycket mer komplicerat än längre centralt in i inlandsisen. Du har tex i skåne inlandsis som rört sig norrut! Den har alltså vuxit söderifrån till norr. Detta har med islober att göra och är inget man bara kan gå igenom lika lätt som det andra. Men jag svarar gärna på detaljer ifall någon vill veta mer.

Och äldre istider än så här, alltså istider i för-kvartär tid, de lämnar ännu mer intressanta spår. Vad sägs om isräfflor i Sahara tex. Men inga moräner eller liknande ty dessa har sedan länge eroderat väck. Förstenad morän under 1000 meter tjocka hårda lager av tex kvartsitsandsten UNDER modern kvartär morän är nästan ännu bättre. Alltså spår från istider som skedde för minst 500 miljoner år sedan. Och nej, de kan inte tillhöra samma istid! Det blir oerhört svårt att förklara en sedimentär berggrund med isräfflor i och sen under den, hitta isräfflor i en kristallin äldre berggrund om man inte kan acceptera att det är två olika händelser kronologiskt. Om du hittar en moränås som inte är sedimenterad till sten och du sedan under den (i en annan riktning t om, kanske tom omkullkastad upp ochner) hittar en sedimenterad morän blir det oerhört svårt att påstå att båda kan komma från samma händelse. Det blir rättare sagt totalt omöjligt för andra än riktigt kunskapsmässigt handikappade personer som saknar elementär kunskap i geologi (eller IQ över en grodas).

Jag är ledsen för de hårda orden, men kreationister misshandlar verkligheten kring geovetenskapliga faktum och teorier så mycket att man inte kan tro att de är normalbegåvade, än mindre värda respekt för sina dumma konspiratoriska sagor. Säger man i princip dummare saker än att jorden är platt, då får man också tåla hån. Jag kan inte hjälpa det, det ligger i min flockdjursmentalitet som primat att markera min rang i flocken genom att leta upp och hacka på svaga individer. Homo sapiens är en elak jävla homonoid faktiskt.

Tillite, fossilerad morän. Alltså förstenad morän.

Vad är det som gör det lite speciellt att läsa i en stad som Lund? Festande och sånt finns ju överallt, så det är knappast den enda anledningen även om det för många yngre studenter troligen är en viktig sådan. Nej det är snarare anorna som skiljer Lund från valfritt lärosäte (förutom Uppsala). Som ett av Sveriges äldsta lärosäten (beroende på hur man räknar in gamla universitet i Tyskland och Finland som vi en gång förvaltade, och om man räknar in Studium generale så blir det t om allra äldst!) är Lunds universitet en plats med tveklös historia. Och räknar man in hela staden Lunds historia blir miljön på många sätt som ett levande museum där anekdoter och legender finns i vartenda hörn.

Anorna. Traditionerna. Känslan av sekler av studier och vetenskap. Allt detta är subjektiva känslor som kan bidra till inspirationen för både forskare och student.

Allt detta kräver också visuell stimulans i form av just anrika byggnader och miljöer att vistas i. Visst är det bekvämt att läsa i en modern AC-kontrollerad lokal, det förstår väl jag med. Men jag föredrar knarriga dragiga gamla föreläsningssalar där generationers studieångest etsat sig fast i väggarna bakom porträtt av gamla dekaner och lektorer vars namn väldigt få idag kommer ihåg. Sådana miljöer är som en rökig Islay-whisky, något som är lite svårare att ta till sig än en blended whisky, men i längden blir det mycket lättare att förälska sig i det på ett större djup.

Det är därför fanimig en skandal att universitetsledningen i Lund vill flytta den filosofiska institutionen från de fantastiska lokalerna i det nästan 500 år gamla kungshuset till något 1960tals-bjäfs med märklig/obefintlig argumentation till stöd. Sådana beslut kan bara komma från folk som saknar den akademiska känslan, eftersom de inte ens upplevde den när de studerade själva en gång (vilket vi får hoppas att de alla gjort om de bestämmer över ett universitet). Folk som kanske skolade sig utomsocknes på något så förfärligt traditionslöst och själslöst som t ex Blekinge tekniska högskola. Folk som inte borde bestämma över Lunds universitet helt enkelt.

Missförstå mig inte nu, självklart ska det undervisas i aktuell forskning och självklart ska studenterna ha tillgång till den mest moderna utrustningen, men det finns inget som säger att man inte kan kombinera historia med framtid och inte bara överge det historiska så här skamlöst.

Det här SKA vara en plats där dammet ligger tjockt i lokalerna. Framförallt för filosofiska teoretiska ämnen som faktiskt inte kräver moderna lokalers bekvämligheter utan snarare mår bra av historisk inspiration och kontemplation.

Det här med att "effektivisera" utan hänsyn till känslan av traditioner och historia påminner allt för väl om den politik som fördes på 1960talet då historiska statskärnor revs istället för att renoveras och folk trycktes samman i miljonprojektens förorter med massdepression och segregation som resultat. Gråsossementalitet när den är som allra minst mänsklig helt enkelt. Det här är måhända inte lika dramatiskt, men det är ändå trots det ett symptom på något mycket otrevligt som jag med många andra hade hoppats på skulle vara utrotat år 2009. Men icke.

Sydsvenskan